BOBBY CHARLES
See You Later, Alligator
(Bear Family)

Robert Charles Guidry - eller Bobby Charles som han döptes om till av Leonard Chess - hade under senare halvan av femtiotalet klippkort till Cosimo Matassas inspelningsstudio i New Orleans, Louisiana. Med Paul Gayten som producent och musiker som Lee Allen - tenorsax och Earl Palmer - trummor bakom sig, befann sig den knappt tjugoårige sångaren i den bästa av världar.

På hösten 1955 ringde Bobby Charles upp Leonard Chess, som befann sig hemma i Chicago, och sjöng över telefon “See You Later, Alligator”, varpå den senare uppmanade Charles att snarast bege sig till den prestigefyllda studion i New Orleans. Ett par månader senare hörde Bill Haley Bobby Charles inspelning, vilket kom att ge den unge kompositören ett både nationellt och internationellt erkännande.

Trots att Bobby Charles varken kunde skriva noter eller ens spela ett instrument skulle han som låtskrivare ändå nå riktigt stora framgångar. Förutom Haleys inspelning av “See You Later, Alligator“, så skrev han “But I Do” åt Clarence “Frogman” Henry och “Walkin´ To New Orleans” åt Fats Domino. Alla tre placerade sig på Billboards Top Ten och därmed befästes Charles ställning som en av de främsta inom swamp pop och New Orleans-rhythm & bluesen.

Visste man inte att Bobby Charles var en vit man skulle man bli lika förvånad som Leonard Chess, när denne för första gången träffade sin skivartist och utbrast “Motherfucker! What am I gonna do? You´re not black!”. Genom att bara höra Charles hade Chess placerat honom sida vid sida med storheter som Chuck Berry och Bo Diddley.

Att Leonard Chess hade rätt i sin kvalitetsbedömning av Bobby Charles är Bear Familys samling “See You Later, Alligator” ett utmärkt bevis för. Förutom det suveräna - mestadels egenkomponerade - swamp pop- och rock´n´rollmaterialet får vi även ett par fina tolkningar av Hank Williams “Lovesick Blues” och “Hey Good Lookin´”.

Bobby Charles såg inte sin egen betydelse för swamp pop som särskilt anmärkningsvärd. Det gör däremot författaren Shane K. Bernard - son till Rod Bernard - som i sin bok “SWAMP POP, CAJUN and CREOLE, RHYTHM & BLUES” istället vill understryka hans betydelse: “As a recording artist and particularly as a songwriter, Bobby Charles exerted a profound influence on swamp pop, especially during its formative years. Although best known for penning such memorable tunes as “Later Alligator”, “I Don´t Know Why but I Do” and “Walking to New Orleans”, other more locally popular songs like “On Bended Knee”, “Why Did You Leave”, “Why Can´t You” and “Before I Grow To Old” inspired numerous south Louisiana imitators, who in turn expander the swamp pop repertoire and impacted regional and national charts.”

Det är naturligtvis klädsamt med viss blygsamhet, men i fallet Bobby Charles så föredrar jag ändå att lita på Leonard Chess och Shane K. Bernards omdömen.

http://www.youtube.com/watch?v=bhNHRB7CfZ8
http://www.youtube.com/watch?v=6s2R511jHKs