CONWAY TWITTY
The Ballads of Conway Twitty
(Bear Family)

“Conway Twitty was a great singer, there are many great singers, but Twitty´s greatness resided as much in his uniqueness and in the way he intuitively understood his audience. When his audience was young, he recorded songs that caught their giddy hormonal rush. When rock´n´roll changed in the midsixties, he realized that neither he nor his fans were listening to it any more, so he switched to country music. He echoed a generation as it made its often awkward way into and through adulthood. He didn´t need market surveys, media consultants, or spin doctors. He just looked inside himself and knew. Many of his songs were self-composed while some came fresh from the Nashville and New York music mills, and other were written long ago. He brought much of himself to them all. Truly, he was one of the best friends a song ever had”

Så träffande inleder Colin Escott det medföljande texthäftet till “The Ballads of Conway Twitty” och gör därmed ytterligare analyser överflödiga.

Vid andra världskrigets slut 1945 bildade den då tolvårige Harold Lloyd Jenkins sin första orkester - ett hillbillyband kallat Phillips County Ramblers - som spelade på barer, skoldanser och hos mindre radiostationer. I mitten på femtiotalet var han en rutinerad musiker som insåg att närmaste vägen till framgång och berömmelse gick via Elvis Presleys förändring av countrymusiken.

Under det mer slagkraftiga namnet Conway Twitty sökte sig Jenkins till Sam Phillips Sun Records i Memphis. I bagaget hade han den egenhändigt skrivna “Rock House”, vilken Phillips istället lät Roy Orbison spela in. Det enda officiella avtrycket från Twittys sejour hos Sun Records blev just hans namn inom parentes under Orbisons inspelning av “Rockhouse”.

Det skulle dröja ytterligare något år innan Twitty fick sitt stora genombrott med “It´s Only Make Believe”, listetta både i USA och England, och det är väl ingen större överdrift att påstå att Conway Twitty därefter varit en av countrymusikens mest framgångsrika sångare.

Orsaken till hans makalösa framgång kan banne mig inte sammanfattas bättre än i Colin Escotts ord: “Truly, he was one of the best friends a song ever had”. Samlingen “The Ballads of Conway Twitty” visar att Twitty hade en enastående förmåga att hitta och ta fram det väsentliga i varje sång, både sina egna och andras.

http://www.youtube.com/watch?v=QMCBmWG49iY
http://www.youtube.com/watch?v=CRrKvlb3pAg