MIRIAM

MIRIAM
Nobody's Baby
(Norton)

Det som från början endast var tänkt som ett sångpålägg av Miriam Linna i producenten och musikern Sam Elwitts studio utvecklades istället till ett helt album. Namnet kortades ner till Miriam och titelspåret hämtades från en singel med Reparata & The Delrons.

Intresserade av sextiotalets garagerock och femtiotalets rock'n'roll vet att Linna varit medlem i Cramps, Zantees och numer innehar platsen bakom trummorna i gruppen A-Bones. Tillsammans med maken Billy Miller äger hon skivbolaget Norton Records - som specialiserat sig på att ge ut vildhjärnor som Hasil Adkins, Kim Fowley, Esquerita, King Uszniewicztones... - och skriver ofta utgåvornas initierade omslagstexter. Linna, som i dagarna ger ut en biografi över Bobby Fuller, är nämligen också en skribent av rang och kan i kunskap och passion för musik jämföras med Greg Shaw och Mike Stax.

Nu har hon alltså som sångerska även gett ut ett soloalbum, bestående av personliga favoriter valda med största omsorg och framförda som om de vore inspelade av Andrew Loog Oldham för Immediate Records räkning 1967. Eller, till och med, som om det vore ett sent outgivet album med Shangri-Las, producerat av George "Shadow" Morton.

Trots vissa vokala tillkortakommanden, som Miriam kompenserar med en stor portion charm och hängivenhet, så förvandlar hon och producenten Elwitt "Nobody's Baby" till en älskvärd och fullständigt ljuvlig hyllning till det tidiga sextiotalets flickgrupper som nämnda Shangri-Las, Shirelles, Crystals, Ronettes och kvinnliga soloartister som Lesley Gore, Carole King och Earl-Jean. Ändå är det bara Reparata & The Delrons "I'm Nobody's Baby Now" som är hämtad ur flickpopgenren.

Materialet spänner över ett betydligt större musikaliskt fält än de artister som legendariska skivbolag som Dimension och Red Bird lanserade under första hälften av sextiotalet representerade. Jag fullständigt överrumplas av Miriams underbara versioner och tolkningar av:

My Love Has Gone
DEL SHANNON
Under Del Shannons Englandturné i början på 1967 träffade han Andrew Loog Oldham som imponerats av Shannons version av Stones "Under My Thumb" och absolut ville producera honom. Under fyra dagar, 23 - 26 februari, spelades tolv sånger in för ett album kallat "Home And Away", vilket blev liggande i tio år innan det nådde skivdiskarna. Kända musiker bakom Shannon i studion var Jimmy Page - gitarr, John Paul Jones - bas, Nicky Hopkins - piano och i kören fanns P P Arnold och Madeline Bell.

So Lonely
HOLLIES
Skriven av L Ransford, vilket var en gemensam pseudonym för medlemmarna Tony Hicks, Graham Nash och Allan Clarke då de skrev tillsammans. Återfinns på Hollies tredje album "Hollies" (1965), samt som b-sida till "Look Through Any Window".

So Say You Lost Your Baby
GENE CLARK with THE GOSDIN BROTHERS
Från Clarks första soloalbum, utgivet 1967, efter att han lämnat Byrds. Bland medverkande musiker finns Glen Campbell, Jerry Cole, Clarence White, Leon Russel samt de båda Byrdskollegorna Chris Hillman och Michael Clarke.

There Goes My Baby
BUFFALO SPRINGFIELD
Rhino Records gav 2001 ut 4cd-boxen ”Buffalo Springfield Box Set” som i kronologisk ordning visar på gruppens utveckling från juni 1966 till april 1968. Först ut på cd ett är den tidigare outgivna demoinspelningen av Neil Youngs "There Goes My Baby". Trots egentligen bara en megastor hit - "For What It's Worth" - kan gruppens inflytande på countryrock och folkrock inte underskattas.

Cut And Come Again
DEL SHANNON
Också "Cut And Come Again" är hämtad från Shannons, vid tillfället, outgivna album "Home And Away". Sången är skriven av Billy Nicholls, som bidrog med ytterligare tre låtar till inspelningen. Nicholls anställdes av Andrew Loog Oldham som kompositör och fick 1968 själv ge ut albumet "Would You Believe" - där även "Cut And Come Again" finns med - på Immediate. Oldham var besatt av Beach Boys "Pet Sounds" och ville göra en engelsk motsvarighet, men "Would You Believe" gick obemärkt förbi och upplagan blev så liten att samlare idag betalar femsiffriga belopp för ett bra exemplar.

Walking Down The Street
ELECTRIC BANANA
Under 1967-68 levde den engelska gruppen Pretty Things ett dubbelliv. Parallellt med inspelningarna av de första psyksinglarna och albumet ”S.F Sorrow” arbetade de för musikförlaget De Wolfe Ltd, som specialiserat sig på bakgrundsmusik för film och TV. Eftersom man redan var under kontrakt med EMI kunde namnet Pretty Things inte redovisas öppet. Under de föga spännande namnen ”Electric Banana”, ”More Electric Banana” och ”Even More Electric Banana” pressades ett mycket begränsat antal skivor upp och skickades runt till producenter av film. De var alltså inte avsedda för den allmänna publiken. Om t ex en förare i en filmscen satte på bilradion, kunde det vara Pretty Things/Electric Bananas specialskrivna musik som strömmade ut ur högtalarna.

I'm Nobody's Baby Now
REPARATA & THE DELRONS
Singel från 1966 skriven av Jeff Barry med en amerikansk flickgrupp, vars flöde av medlemmar var stort. De fick en jättehit i England 1968 med "Captain Of Your Ship"

I Never Told You
KLIEK
Den kanske mest obskyra låten som Miriam valt att ta sig an. Hämtad från den holländska gruppens andra, av totalt tre, album "Behind Bars" utgiven 1990. Kliek sägs ha varit influerade av sextiotalsgrupper som Byrds, Outsiders och Monkees och snart kan jag höra mer av Kliek och avgöra själv eftersom jag pronto var tvungen att köpa "Behind Bars". Vad vore tillvaron utan ebay och Discogs!?

Let Him Go Now
Skriven av Linna och Elwitt och skivans enda egenhändiga komposition. Passar som hand i handske ihop med det övriga materialet.

It Happens Every Time
TIM BUCKLEY
Ursprungligen på hans självbetitlade debutalbum på Elektra 1966. Buckley gick ett tragiskt öde till mötes, då han, endast tjugoåtta år gammal, dog av en överdos 1975.

Questioningly
RAMONES
Ramones blir smått sorgsna i Dee Dee Ramones beatballad "Questioningly" på gruppens fjärde album "Road To Ruin" från 1978.

Not For Me
BOBBY DARIN
Bobby Darins skivproduktion var en svajig historia, men på singeln "18 Yellow Roses/Not For Me" visar han hur bra han kunde vara om materialet var det rätta. Båda låtarna är hämtade från 1963 års album "18 Yellow Roses + 11 Other Hits", som i övrigt bestod av hans versioner av andras hits; "On Broadway", "Ruby Baby", "Walk Right In", "From A Jack To A King" och "I Will Follow Her" (= I Will Follow Him").

Det är väl kanske inte så konstigt att jag så reservationslöst älskar Miriams album "Nobody's Baby”!