THE FOURTUNE-TELLERS

Under en resa till Helsingfors besökte jag en av stadens bättre skivaffärer i hopp om att hitta något med The Renegades som jag inte redan har. Framme vid disken fanns en låda med vinylsinglar och ep-skivor. Det var naturligtvis omöjligt att inte bläddra i den. Mitt i högen stannade fingrarna och drog upp en riktig skönhet. Omslaget var så snyggt, att innan hjärnan hade tagit något beslut så låg redan prislappens åtta euro på disken.

Att handen, som förekom hjärnan, hade fattat rätt beslut bekräftades när jag vände på omslaget och såg namnet Jens Lindberg. Svensk garagerocks magiker har skrivit den korta baksidestexten, som bl a innehåller följande goda råd: “Ensure that your turntable is set on 45 rpm and turn the volume to max” . Utan att vi någonsin har träffats tycks Lindberg veta vad jag behöver.

Den vänlige mannen bakom disken log och sa något om snabb reaktion, samtidigt som han plockade fram ytterligare en ep med svenska The Fourtune-Tellers. Och till de som påstår att förpackningen inte spelar någon roll kan jag bara säga: Ni har fel.

Sundsvallsbandet The Fourtune-Tellers har till dags dato, på det tyska oberoende skivbolaget CopaseDisques, utkommit med två ep-skivor. Musiken är, i rakt nedstigande led, sprungen ur den svenska garagerocken, vars storhetstid finns dokumenterad på dubbel-cd:n “A REAL COOL TIME REVISITED - Swedish Punk, Pop and Garage Rock 1982-1989”.

Det finns inte mycket som skiljer The Fourtune-Tellers från någon av de grupper som Jens Lindberg själv har varit medlem i: Highspeed V, The Freinds, Crimson Shadows eller mina personliga favoriter The Wylde Mammoth. Samma vilja att - utifrån sextiotalets brittiska rhythm & blues och den samtida amerikanska garagerocken - hålla liv i en genre som bygger på absolut förståelse för att dess definitiva form bara kan uppnås genom att avstå från klåfingriga försök till utveckling.

The Fourtune-Tellers visar sig klara utmaningen. Det är så här det skall låta. Enkelhet och energi kan verka lättuppnåeligt, men här får jag ännu en gång användning för ett av mina favoritcitat. Jag tror det var Tom Paxton som sa det: “Det finns inget så svårt som enkelhet, komplicerad kan vilket idiot som helst vara”.

I väntan på att The Fourtune-Tellers beslutar sig för att spela in ett debutalbum får de två ep-skivorna snurra på min skivtallrik:

The Fourtune-Tellers Play Their New Hit Songs (2007): “Ain´t Gonna Cheat On Me Again”, “Make You Fell Alright”, “I´m Brokenhearted”, “Voodoo Girl”.

The Fourtune-Tellers Fabulous 60s Garage Sounds From Sweden (2009): “Don´t Tell Me The Words”, “Meant To Be”, “Back To You”, “Girl I´m Lost”

Och beträffande omslagen måste man gå tillbaka det franska skivbolaget Vogue Disc och deras ep-skivor gjorda på sextiotalet för att hitta något liknande. Att påstå att det är snyggt är en underskattning. Perfektion är det enda adekvata uttryck som duger. Bättre än så här kan man inte göra ett ep-omslag.

http://www.myspace.com/thefourtunetellers

http://raisedonrecords.blogspot.com/2010/05/real-cool-time-revisited-swedish-punk_04.html